jag vet inte
jag behöver få skriva ner detta. sätta detta på pränt medans jag minns. efter detta är nedskrivet ska jag knarka ner mig så att jag inte ens minns vad jag heter. vill inte minnas mer.
mitt liv var så jävla bra för an månad. en ynka månad så slapp jag den mesta av denna skiten. trodde att det var ett slut på allt detta.
för ni som inte känner mig kan jag ju berätta att jag har återigen hittat en kär vän död. död. jag kan inte greppa det. min fina vän. min fina ida. hon är död. borta. försvunnen.
skulle hem till henne och ta hand om henne då jag visste att hon mådde dåligt. bråkade med E, han tyckte att vi skulle fortsätta att packa. upprörda röster och anklagelser i trapphuset. men det rörde mig inte i ryggen. skulle ta hand om min ida, så som jag har gjort så många gånger innan.
konstig känsla i magen, springer uppför trapporna. knackar, bultar skriker.
inget svar.
springer hem, hämtar nyckeln till hennes lägenhet. fruktansvärt obehag. det kryper i mig. det är tyst. luften är stilla. vet. vet att nu har det hänt något. något ofattbart.
Hon ligger där, på madrassen i sovrummet. blåa lakan, rött hår. vidöppna ögon. hon ser rädd ut. fruktansvärt rädd.
springer, slänger mig på henne. puls -ingen. ingen andning. ringer 112, nåt jävla pucko på andra sidan. frågar för mycket, kan inte göra cpr och prata. går inte. skriker adress. sen andas jag åt henne. 30 kompressioner, 3 andetag. och sen börjar det om igen. skakar henne. hon måste vakna. får inte vara borta. blåa lakan. trassligt rött hår och stora rädda bruna ögon. hon är blå om läpparna. så vit. så kall. så rädd. lilla lilla vännen. inte lämna mig. du får inte.
dom kommer in i hallen. hör ljudet. dom spänner fast henne på båren. 30 kompressioner, 3 andetag. jag andas inte längre åt henne. det gör mannen med syrgasen. jag fortsätter med kompressionerna. får hoppa ner. ned för trappan. in i ambulansen. hålla sig undan. röd lampa på defiben. grön, undan. hon skakar till. rakt sträck på skärmen. så rädda ögon. lilla lilla ida. du behöver inte vara rädd. uppspärrade ögon. grön lampa. hennes tår med rödmålade tånaglar skakar. jag skakar. grön lampa. världen skakar. jag blöter ner henne med min tårar. vill rädda. vill att hon ska få en chans att leva ett nytt liv. in på akuten. vägrar sätta mig i vänterummet. sjunker ner på golvet. börjar förstå. det här går åt helvete. golvet är kallt. var är min jacka? rak linje. alltid rak linje. vill se fladder. hoppas. men nej. hon ser trött ut. fina ida. dom backar undan. den långa rödhåriga skakar på huvudet.
Min värld faller samman. mina ben i hela kroppen försvinner. lealös. kan inte röra mig. snyftningar, som från ett djur. jag ser att jag skakar. hulkar mig. kan inte andas. vill inte. det går inte. lock över lungorna. drar efter andan. snälla inte du också. främmande pratar med mig. kan inte resa mig. jag sitter där. hennes arm har trillat ner från britsen.
så vit så kall. så fruktansvärt ensam. det var hon jag och systrami. nu är dom båda borta. jag är ensam kvar. jag vill vara som harry potter där man kan växa ut ben direkt. kan man få ett nytt hjärta? mitt gick just sönder.
jag vet inte hur länge jag satt där. men sen såg jag honom. han satte sig på huk framför mig. drog in mig i sin famn. här ska jag stanna för alltid. så förvirrad. min ida. min fina ida. drar upp mig. drar ut mig från rummet. jag vill inte gå. vill inte lämna henne där ensam. hon kan ju inte bara ligga där. min ida. han bär ut mig, ut till bilen. hem till han. mitt hem? jag vet inte. piller och sömn. jag mår ingenting. jag är bara helt tom. helt jävla barskrapad. vetefan vad som händer. nu har jag två ögonpar som förföljer mig. blå under rött vatten. stora rädda bruna ögon med vita kalla kinder. dom säger överdos. överdos. hon är död. jag förstår inte.
JAG FATTAR INTE DETTA!
jag vill dö. göra dom sällskap. kan inte äta, andas, prata utan dom här, mina systrar. döda.
och jag är så arg. arg på e, arg på ida. arg på syster.
vaknade ur koman. E väckte mig. slog honom. slog och slog och bankade på bröstet. han bara kramade mig ännu hårdare. kan inte gråta mer. jag är torrlagd. torr.
torr och tom. helvete. detta är helvetet.
ser inte igenom tårarna. mina händer darrar.
när jag är död så ska jag döda dig för det ni har gjort mot mig. jag ska slita ögonen ur er. jag är så arg. så arg. förbannelse. jag förlåter er aldrig. aldrig nånsin.
mitt liv var så jävla bra för an månad. en ynka månad så slapp jag den mesta av denna skiten. trodde att det var ett slut på allt detta.
för ni som inte känner mig kan jag ju berätta att jag har återigen hittat en kär vän död. död. jag kan inte greppa det. min fina vän. min fina ida. hon är död. borta. försvunnen.
skulle hem till henne och ta hand om henne då jag visste att hon mådde dåligt. bråkade med E, han tyckte att vi skulle fortsätta att packa. upprörda röster och anklagelser i trapphuset. men det rörde mig inte i ryggen. skulle ta hand om min ida, så som jag har gjort så många gånger innan.
konstig känsla i magen, springer uppför trapporna. knackar, bultar skriker.
inget svar.
springer hem, hämtar nyckeln till hennes lägenhet. fruktansvärt obehag. det kryper i mig. det är tyst. luften är stilla. vet. vet att nu har det hänt något. något ofattbart.
Hon ligger där, på madrassen i sovrummet. blåa lakan, rött hår. vidöppna ögon. hon ser rädd ut. fruktansvärt rädd.
springer, slänger mig på henne. puls -ingen. ingen andning. ringer 112, nåt jävla pucko på andra sidan. frågar för mycket, kan inte göra cpr och prata. går inte. skriker adress. sen andas jag åt henne. 30 kompressioner, 3 andetag. och sen börjar det om igen. skakar henne. hon måste vakna. får inte vara borta. blåa lakan. trassligt rött hår och stora rädda bruna ögon. hon är blå om läpparna. så vit. så kall. så rädd. lilla lilla vännen. inte lämna mig. du får inte.
dom kommer in i hallen. hör ljudet. dom spänner fast henne på båren. 30 kompressioner, 3 andetag. jag andas inte längre åt henne. det gör mannen med syrgasen. jag fortsätter med kompressionerna. får hoppa ner. ned för trappan. in i ambulansen. hålla sig undan. röd lampa på defiben. grön, undan. hon skakar till. rakt sträck på skärmen. så rädda ögon. lilla lilla ida. du behöver inte vara rädd. uppspärrade ögon. grön lampa. hennes tår med rödmålade tånaglar skakar. jag skakar. grön lampa. världen skakar. jag blöter ner henne med min tårar. vill rädda. vill att hon ska få en chans att leva ett nytt liv. in på akuten. vägrar sätta mig i vänterummet. sjunker ner på golvet. börjar förstå. det här går åt helvete. golvet är kallt. var är min jacka? rak linje. alltid rak linje. vill se fladder. hoppas. men nej. hon ser trött ut. fina ida. dom backar undan. den långa rödhåriga skakar på huvudet.
Min värld faller samman. mina ben i hela kroppen försvinner. lealös. kan inte röra mig. snyftningar, som från ett djur. jag ser att jag skakar. hulkar mig. kan inte andas. vill inte. det går inte. lock över lungorna. drar efter andan. snälla inte du också. främmande pratar med mig. kan inte resa mig. jag sitter där. hennes arm har trillat ner från britsen.
så vit så kall. så fruktansvärt ensam. det var hon jag och systrami. nu är dom båda borta. jag är ensam kvar. jag vill vara som harry potter där man kan växa ut ben direkt. kan man få ett nytt hjärta? mitt gick just sönder.
jag vet inte hur länge jag satt där. men sen såg jag honom. han satte sig på huk framför mig. drog in mig i sin famn. här ska jag stanna för alltid. så förvirrad. min ida. min fina ida. drar upp mig. drar ut mig från rummet. jag vill inte gå. vill inte lämna henne där ensam. hon kan ju inte bara ligga där. min ida. han bär ut mig, ut till bilen. hem till han. mitt hem? jag vet inte. piller och sömn. jag mår ingenting. jag är bara helt tom. helt jävla barskrapad. vetefan vad som händer. nu har jag två ögonpar som förföljer mig. blå under rött vatten. stora rädda bruna ögon med vita kalla kinder. dom säger överdos. överdos. hon är död. jag förstår inte.
JAG FATTAR INTE DETTA!
jag vill dö. göra dom sällskap. kan inte äta, andas, prata utan dom här, mina systrar. döda.
och jag är så arg. arg på e, arg på ida. arg på syster.
vaknade ur koman. E väckte mig. slog honom. slog och slog och bankade på bröstet. han bara kramade mig ännu hårdare. kan inte gråta mer. jag är torrlagd. torr.
torr och tom. helvete. detta är helvetet.
ser inte igenom tårarna. mina händer darrar.
när jag är död så ska jag döda dig för det ni har gjort mot mig. jag ska slita ögonen ur er. jag är så arg. så arg. förbannelse. jag förlåter er aldrig. aldrig nånsin.
Kommentarer
Trackback
